8 månaders kärlekshistoria är nu typ av slut. Eller njä, jag pausar. Jag och bloggen har umgåtts en hel del på sistonde och jag känner att vi mår bäst av att vara på skilda håll ett tag. Han kommer förstå då jag är en sådan fantastisk tjej. Som åker..alldeles snart.

Men ni klarar er. Varje dag poppar det upp en ny blogg här på Miloo. De flesta är i ett starkt behov av en stavningskontroll och en dos personlighet. Men de finns där. En vacker dag kommer där en redig en, som jag, och skriver något vettigt. Man ska aldrig säga aldrig. Annars får vi hålla tummarna på att Källberg & Fräjdrik får tummarna loss och börjar blogga mer än två inlägg i veckan. För de är duktiga och duktiga människor ska synas.

En person frågade mig häromdagen om hur jag kunde vara så säker på att jag kommer trivas därborta. "Det är jag inte, inte ett dugg faktiskt" svarade jag. För det jag aldrig. Men jag lever med inställningen att allting ska provas och trivs jag inte med det så kan jag alltid resa hem igen. Jag ser inte det som ett misslyckande, tvärtom. Vågar man aldrig så vinner man aldrig.




Så Adjöken vänner och fiender.

Och NÄDY & BENGAN THE "3B", jag hoppas för er egen skull att ni håller mcdonaldstraditionen vid liv. Ni andra, ni vet vad ni ska göra. 2 karatefyllor i veckan är bra för magen. Puss.